Tänään ilmestyvän Läpimurtoja -teoksen ennakkomarkkinointi on saanut kyläkauppias Vesa Keskisen raivon partaalle. Sunnuntain Kaleva -lehti kertoi, ettei kyläkauppiasta huolittu teokseen raiskausepäilyn takia.Tutkimuksen määritelmän mukaanhan: Tutkijoiden määritelmän mukaan feministejä ovat kaikki ne naiset ja miehet, jotka kannattavat naisten aseman parantamista yhteiskunnassa ja sukupuolten tasa-arvoa.
Women More Abusive Than Men, Study Shows.
7 kommenttia:
Keskustalaiseen kansallisromantiikkaan ei taida oikein sopia teinejä vokotteleva playboy -miljonääri. Turmiolan Tommi on vienyt Keskisen :(
Olennaistahan tässä on, ettei häntä huolittu epäilyjen takia. Sellaisten, jotka eivät sitten antaneet mitään aihetta jatkotutkinnoille tai oikeudenkäynnille.
Apropos, raiskauksista ja parisuhdeväkivallasta kriminaalisosiologisena ilmiönä on saatu tällaista mielenkiintoista tutkittua tietoa:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=483298
I torsdagens P1 Morgon ställer programledaren Lasse Johansson frågan om den man som begår en överfallsvåldtäkt kan vara vem som helst eller om det finns några utmärkande sociala faktorer? På det svarar psykologen Elisabeth Kwarnmark att männen i gruppen är ”väldigt heterogena” och att de socialt sett ofta har arbete och familj.
Särskilt kriminella är de inte heller. Utan ”det vanligaste är” att våldtäkterna är männens enda bidrag till kriminalstatistiken.
Vanliga hederliga, familjefäder som emellanåt hukar i buskarna. Är det så den typiske våldtäktsmannen ser ut?
Knappast. Visst händer det att mannen i busken har familj och arbete, berättar psykologen Bengt Jarl som ägnat sitt yrkesliv åt just våldtäktsmän. Men ett betydligt vanligare kännetecken är att de är känslomässigt störda. Några kan upprätthålla fungerande sociala liv i perioder. Men lika lite som vid annan brottslighet är det människor från ordnade och trygga förhållanden som utgör majoriteten av de dömda. Att det går att hitta någon hjärnkirurg, advokat eller toppdiplomat som både våldtagit och slagit ihjäl sin fru och att använda det som ”bevis” för att våldet mot kvinnor är lika vanligt i slott som i koja är ungefär lika relevant som att lyfta fram Hollywoodstjärnan Winona Ryder som den typiske snattaren.
Om vi lyfter blicken från mannen i busken och tittar på våldtäkt i stort så blir mönstret rätt tydligt – vad än journalisten Katarina Wennstam och kvinnorörelsen säger. Våldtäktsmannen är i väldigt liten grad ”vem som helst”.
Det visar juristen Ann-Christine Hjelm, som på uppdrag av Brottsoffermyndigheten granskat grova brottmål i Svea hovrätt (”Är kulturgenererad grov brottslighet myt eller verklighet”). De 27 dömda våldtäktsmännen som ryms i hennes studie levde i ungefär hälften av fallen under socialt oordnade förhållanden. 85 procent var födda utomlands eller av utomlandsfödda föräldrar, vilket ju tyvärr i Sverige i hög grad blivit en klass- och utanförskapsmarkör.
Det är inte ovanligt att fysiskt våld mot kvinnor också rymmer sexualiserat våld. Och om man i stället för att titta på våldtäktsmän kikar på vilka det är som slår ihjäl sina fruar så hittar vi inte heller där något tvärsnitt av den manliga befolkningen. Det är män som i hög grad har alkoholproblem, är kriminellt belastade, ofta har låg social status och som ofta är psykiskt sjuka eller störda. Också här är utlandsfödda överrepresenterade (Brå-rapport 2001:11).
Puhu suomee, ei tuota ymmärrä hullukaan.
Luulin että suurin osa tämän blogin lukijoista on käynyt peruskoulun ja lukion ja osaa siis tvångsvenskaa. Eikös ne amis-YTM:t viihdy ihan muilla blogeilla?
Onko Leena Ruusuvuori jo julkisesti perunut masinoimansa Tuurin kyläkaupan ostoboikotin? Entä onko Leena Ruusuvuori jo esittänyt julkisen anteeksipyynnön Vesa Keskiselle?
Meinaatko että jokainen 'sivistynyt ihminen' alistuu kaikenlaisille pakko-opeille, kuten pakkoruotsille, joka on täysin mielivaltainen ja mielestäni ihmisoikeuksia rikkova käytäntö?
Eli päähäsi ei mahdu, että vapaasta tahdostakin voi kieltäytyä ruotsin oppimisesta, eikä vain amislaisuuden vuoksi? Perspektiivin laajentaminen ja ymmäryksen lisääminen ovat kannatettavia asioita - ehkä silloin vapaan tahdon merkityskin ymmärtyy.
Vai ollaanko täälläkin totuttu siihen, että miehen pitää vain alistua kaikkeen, mihin feministinen yhteiskunta miehet alistaa? Ei perkele, sanon minä.
Ruotsin kielen opiskelusta ei ole varsinaista käytännön tilanteiden hyötyä, sillä suomessa pärjää suomella, ruotsissa ja muissa maissa englannilla - mutta ruotsilla ei pärjää kuin ruotsissa, niin että käytännön hyöty jää aika kyseenalaiseksi. Englannin opiskelu on paljon järkevämpää, sillä ilman sitä maailma kutistuu hyvin pieneksi. Mutta ruotsin osaamisen puuttuminen ei kyllä maailmaa kutista sen enempää kuin jonkun bulgarian osaamisen puuttuminen.
(maailman kaikkia kieliä ei varmasti osaa kukaan, joten miksi ihminen ei saisi itse valita niitä kieliä joita oppii? Miksi tässäkin pitäisi luottaa johonkin auktoriteettiin, joka kyllä "tietää paremmin" - aikalailla yksilön älyä halveksuvaa olettaa, ettei yksilö itse pystyisi päättelemään mikä kieli olisi hänelle paras oppia)
- Vortac
Lähetä kommentti